S/Y AQUILA

Här står från höger Jan, Bengt och Jan-Olof på S/Y Aquila beredda för avfärd den 7/6 kl 2100 från Arkösund med kurs 102 mot Ösel eller Saaremaa som det heter på Estniska

En fantastisk solnedgång

Vi hade tre olika info-källor, sjökort, pilotbok och plotter - alla med olika info. Efter anrop till Kustbevakningen så fick vi veta att minsta djup var 2.25 m o Aquila sticker 1.7 så det var bara att stå på in i den muddrade kanalen!Efter 39 timmars motorgång når vi så vårt mål!

Djupet utan för kanalen är ibland mindre än noll och ofta 0.5 m

Vi försökte via e-brev och tel att i förväg slippa inklarering, alt göra det i förväg, alt göra både in och ut samtidigt

Med ett vänligt bemötande så skedde allt smidigt o på nån halvtimme så var pappren klara o reg.bevis överlämnat på Aquila.

Dags för rundtur och den börjar med Biskopsborgen med dokumentarade anor från 1200-talet

Där finns en samling av olika slag, ett Djurgården i miniatyr kanske, fast ändå annorlunda. Tex så fick vi se utställning och autentiska filmer från 2:a världskriget. Kan vi förstå hur det var då?

Jodå, de svenska bankerna är där, så även Sparbanken, jag menar Föreningssparbanken, nej nu blev det fel igen, Swedbank ska det vara.

Här föll för c:a 4000 år sedan en stor meteorit med väldig kraft o fart in i marken och bildade en stor krater.

En fin hamn med god standard och vänligt bemötande. Ett besök rekommenderas varmt

Här bor alla ryssarna, sa nån

Nu följer ett antal bilder över borgen som får tala för sig

Gott är att vila på utförd bragd

Jodå, vi fick igång Wind Pilot Pacific. Men först vi fick vi vända vindskivan 180 grader och korsa tillbaka linorna - då gick det galant. Dock - att balansera seglen är viktigt !

Det gäller att - installera allt rätt - koppla rätt - vända allt rätt - trimma in vindskivan för önskad känslighet - ta bort allt slack. När det är klart väntar kaffet o nya intressanta samtal med de nyvunna bekantskaperna i Bengt och Jan

En snabbmöjlighet att trimma bort slack ska in inför nästa segling. I övrigt ok, mao skepparen är helnöjd med vindrodret.

Ett noggrant genomfört prov visade på en bromsande inverkan om 0.1 knop vid motorgång 5.7 knop. Därför fick den stanna på fördäck till Gotska Sandön.

Jan hade redan varit där ett 10 gånger, men Bengt och Jan-Olof inte alls. Därmed var rollerna givna - Jan ankarvakt och de andra i jollen till Gotska Sandön. Vägen dit hade i huvudsak gott i goda men varierande vindar med skön segling. Dock motor på del av natten.

Strax innan hade skepparen kontakt med radioklubbens moderator på SSB. Då kanske den också fungerar ändå! Bad skulle det bli i det 17 gradiga vattnet.

Efter ett par timmar på ön, god lunch med Jan vid grytorna, så gick färden vid 1300 den 11/6 mot Arkö, beräknad ankomst på tisdag fm den 12/6.

På natten kl 0300 siktades bryggan i Beckmansviken Arkösund. Färden från Gotska S hade startat i N 8m/s för att snart gå över i S10 m/s och så bli SV 14 m/s och så SV 7 m/s in i skärgården. Med 2 rev i storen o delvis revad genua så angjordes N Fällbådan i kvällsljuset

Det var dom ärliga orden som utväxlades där på bryggan vid kl1000 den 12/6, mellan Bengt, Jan och Jan-Olof.

På väg in till Nrk Lindö så fick Aquila bära vindar från alla riktningar med avslut 15 m/s från N under ett annalkande åskväder. I Lindö möttes skeppare Jan-Olof av dotter Ylva och barnbarnen Lotta o Stina. En snabbfika, sen - O, nu kommer regnet -snabbt iväg i bilen, och så kom åskbyn indragandes.